Tjänster

Kärlkramp i benen (även kallad Fönstertittarsjuka)

Kärlkramp i benen (fönstertittarsjuka) innebär att det smärtar i benen när man går en kortare sträcka. Detta beror på att fett m.m. lagrats på insidan av blodkärlen under en längre period, s.k. åderförfettning, Detta gör att blodet får svårare att passera till muskelcellerna.

Vanliga anledningar till kärlkramp i benen är rökning, diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt.

Symtomen är krampartad smärta i vadmusklerna när man går. Fortsätter man att gå ökar smärtan och blir till slut så intensiv att man tvingas stanna och vila. Då försvinner smärtan ganska snabbt. Ibland kan symtomen kännas mer i låren än i vaderna.

Behandling

Om man röker är den allra viktigaste behandlingen att sluta röka. Man brukar få mindre ont om man tränar benen regelbundet, t.ex. genom att promenera. Kärlkramp kan i vissa fall lindras något men inte botas med läkemedel, men har man har svåra besvär opereras man.

Har du besvär kan du ringa oss och boka in en konsultation hos våran kärlkirurg.

Pulsåderbråck

Pulsåderbråck (aneurysm) på stora kroppspulsådern i magen innebär att ett avsnitt av pulsådern vidgas. Detta kan göra att kärlväggen blir försvagad. De flesta som får ett pulsåderbråck har inga besvär av det, men om bråcket brister är det livshotande eftersom man kan få inre blödningar.

Riskfaktorer för att få sjukdomen ökar om man t.ex. röker, har eller har haft kärlkramp i hjärtat eller benen, har sjukdomen i släkten eller har högt blodtryck.

Särskilt viktigt är att inte röka eftersom det är vanligare att rökare får brustet kroppspulsåderbråck än icke-rökare. Att sluta röka minskar även risken för att ett pulsåderbråck i magen blir större.

Symtom

För det mesta kan man inte själv känna ett pulsåderbråck i magen., men om bråcket växer snabbt kan man känna smärta, det ömmar eller pulserar i magen.

Om bråcket brister får man ofta plötsliga smärtor i magen eller nedre delen av ryggen.

Behandling

Man kan leva med ett måttligt stort pulsåderbråck i magen utan egentlig risk om det kontrolleras regelbundet. Om bråcket växer i tjocklek till en viss gräns opereras man oftast i förebyggande syfte för att undvika en bristning.

Kärlförträngningar eller ateroskleros

Ateroskleros är en stark åldersberoende sjukdom, men dess tidiga stadier förekommer trots detta i mycket unga år. Andra faktorer som högre kolesterolnivåer har betydelse, kan fettämnen ansamlas i pulsådern. Sådana ämnen kan förkalka och förtjocka pulsåderväggarna vilket kallas ateroskleros. Isolerad väggförtjockning kallas aterosklerotiska plack. Större väggförtjockning kan leda till förträngning av pulsåder och tillståndet kallas stenos. Stenosen påverkar blodflödet så att mindre blod når vävnaden efter stenosen.

Kärlförträngning kan förekomma i alla pulsådrar i hela kroppen. Om koronarartärerna (pulsåder som försörjer hjärtat) blir allvarligt förträngda, kan patienten drabbas av bröstsmärta (angina pectoris) vid fysisk aktivitet.

Vid förträngning av halspulsåder (Karotisstenos) kan patienten drabbas av TIA eller stroke.

Om pulsådrarna i bäckenet eller benen blir allvarligt förträngda känner patienten av kramper eller smärta i rumpan eller det drabbade benet vid gång. Om patienten står stilla försvinner smärtan, men den återkommer igen efter gång. Sjukdomen kallas intermittent claudicatio eller fönstertittarsjukan.

Akutläkarna Specialistkliniken Heden har ett stark kardiovaskulärt team som består av erfarna kardiolog, klinisk fysiolog, intervention radiolog samt kärlkirurg som utreder och behandlar patienter med kärlförträngningar.

Förträngning i halspulsåder

Cirka 5-10 % av patienter som insjuknar med TIA eller lindrig slaganfall har förträngningar (Karotisstenoser) av sådan grad att operation bör övervägas. Risken för återinsjuknande är störst veckorna efter insjunkandet. Därför det är viktigt att utredningen med bland annat mätning av stenosgraden (graden av förträngningen i halspulsådern) och remitteringen sker snabbt så att potentiella operationskandidater kan identifieras för adekvat terapi.

Vi har kompetens och utrustning för mätning av graden av förträngningen (Stenosgraden) i halspulsådern och metoden ständigt genomgår kvalitetssäkring. Alla patienter undersöks av klinisk fysiolog och kärlkirurg.

Ultraljud av vensystemet

Med sonografi (ultraljudsdiagnostik) kan man lokalisera klaffinsufficiens i enskilda ytliga eller djupa vener och även påvisa insufficienta perforanter. Gradering av venös insufficiens (grad 0-3) görs idag hos oss utifrån visuell bedömning av färgdopplersignaler.

Som komplettering tillämpas ibland även pletysmografi, en metod som registrerar förändringar i benets volym. Vid jämförelse med AVP (ambulatoriskt venblodtryck) verkar vår pletysmografiska metod vara känsligare för att fånga upp patienter med dålig muskelpumpfunktion.(1) Vi vill nu även jämföra resultatet från pletysmografier med en ny kvantitativ ultraljudsmetod för att kvantifiera den venösa refluxen för att därigenom värdera betydelsen av den venösa insufficiensen i jämförelse mot patientens kliniska symptom.

Vi kan genom detta förhoppningsvis ge ännu bättre stöd för att selektera patienter till kirurgi eller annan behandling och ge bättre prognostisk information.

Duplex bukaorta (stora kroppspulsåder )

En duplex bukaorta är en ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern (aorta) i magen.Vanliga orsaker till undersökning av bukaorta:

  • Storleksbedömning av aorta
  • Misstanke om aneurysm, dvs en utbuktning i kärlväggen


Duplex carotis ( halspulsåder)

Ultraljudsundersökning av halspulsådern. Vanliga orsaker till undersökningen är:

  • Utredning efter stroke och TIA
  • Kontroll av carotisstenos (förträngningar i halskärlen)
  • Blåsljud över halsartärerna

Konsultation

Hjärt- och kärlsjukdomar svarar för mer än hälften av dödsfallen i västvärlden. Dessa sjukdomar är till stor del livsstilsrelaterade och ofta möjliga att förebygga.

Vi är den enda privata kliniken i väst Sverige som har kompetenta medarbetare med grundläggande kunskaper om



kärlsjukdomar för utredning, preventiva åtgärder, behandling med moderna läkemedel samt nya interventionella ingrepp i kärlträdet.

Vi har specialister inom klinisk fysiologi, intervention radiologi samt kärlkirurgi.